Idag blev den nyblivna svenska mästaren Eero Somervuori klar för Brynäs, han har skrivit på ett tvåårskontrakt. Därmed blev han den första spelaren någonsin att flytta mellan Färjestad och Brynäs, oavsett flyttriktning. Dessutom har Brynäs värvat målvakten Eddie Läck från Leksand, även det på ett tvåårskontrakt. Enligt Gefle Dagblad har Brynäs även förlängt kontrakten med Peter Nolander och Stephen Dixon, som båda har skrivit på för en säsong ytterligare.

Truppen inför 09/10 är därmed i det närmaste klar. På målvaktssidan ser Brynäs starka ut, och här på förhand åtminstone så borde Läck kunna bli ett utmärkt komplement till Jacob Markström, med en bra "push" på träningarna, där de två sporrar varandra. Jocke Eriksson, som ännu inte har debuterat på seniornivå, får sannolikt göra det på Allsvensk nivå istället, åtminstone till en början på säsongen. Sannolikt är det bra för både Eriksson och Brynäs, i det lite längre perspektivet. Anders Lindbäck valde som bekant att lämna Brynäs för Timrå. Även om det var synd på många sätt, så finns det samtidigt inget att säga om det. Lindbäck och Markström är båda krasst för bra, för att "slåss" om samma "förstaspade". Men Lindbäck skrev dock på för bara ett år med Timrå, som ville skriva ett tvåårskontrakt med honom. Jag tolkar det som tydligt tecken på att vi mycket väl kan ha Lindbäck tillbaka i Gävle och Brynäs om ett år.

På backsidan ser jag i nuläget både mycket positivt men även där laget har sin mest känsliga och svaga punkt. Nolander valde att förlänga kontraktet ett år till och därmed är backuppsättningen till allra största del intakt jämfört med den gångna säsongen. Det är både viktigt och bra med en kontinuitet, dessutom är det förhållandevis bra klass på dem, samtidigt som det sannolikt finns mer utveckling kvar att krama ur de flesta. Jag tycker även det är riktigt att juniorerna Simon Bertilsson, Simon Löf och Morgan Hassel åtminstone inledningsvis ges chansen att spela till sig en ordinarie tröja. Hur dessa juniorer lyckas med detta avgör helt om Micke Sundlöv tillslut väljer att fylla på med minst en backförvärv till eller inte.

Klart är dock att Brynäs inte kan räkna med att vara så förskonade från backskador, som de var den gångna säsongen. Sedan måste bara istiden under serien fördelas bättre bland backarna. Den gångna säsongen fick framförallt Lars Jonsson dra ett för tungt lass, främst beroende på att varken Ola Svanberg eller Jonathan Carlsson riktigt höll måttet stora delar av säsongen. Carlsson spelade dock upp sig under vårsäsongen, men då var tillräcklig skada redan gjord. Bättre bredd på backsidan behövs, om svaret till detta finns att finna bland juniorerna återstår att se. Om inte hoppas jag att Sundlöv agerar i tid denna gång.

Bland forwards har alltså Eero Somervuori och Magnus Kahnberg värvats. Två spelare som sannolikt kan bidra med välbehövlig offensiv spetskompetens. Micke Lind och Johan Alcén är i skrivande stund de forwards som är klara att lämna laget. Till dessa två, tror jag bestämt, vi får lägga till såväl Janos Vas och Daniel Widing som Anton Persson, när vi summerar "Silly season". Vi får se hur Micke Sundlöv i sådant fall väljer att göra. Men jag tror att han kommer att värva en powerforward till, för i skrivande stund tycker jag det rejält saknas tyngd och kraft i forwardsuppställningen.

Sedan måste jag säga att det var rejält överraskande att Daniel Hermansson fick fortsatt förtroende i Brynäs. Han är visserligen en helt okej elitspelare, men han måste kunna bidra mera till lagets produktion än vad han gjort de senaste två säsongerna. I annat fall är det ju bättre att någon yngre och mer utvecklingsbar tar hans plats istället. Men samtidigt blev han nu bara erbjuden ett ettårskontrakt. Sundlöv har honom under luppen. Som bekant kan mycket hända även under säsongen. Hermansson måste upp minst ett snäpp, annars är mitt tips att han inte finns kvar när vi summerar nästa säsong.

 

Klubbdirektör Hans-Göran Karlsson beklagade sig, för en dryg vecka sedan i lokalpressen, om det svaga publiktillströmningen vid Brynäs två hemmamatcher i slutspelet. Lite drygt 6000 var snittet för dessa två matcher, som var t.o.m. mindre än snittet för säsongen, vilket Karlsson även påpekade. Men samtidigt kan jag då inte låta bli att undra om det inte har gått fram hos Brynäs att de lever i två olika verkligheter? Då menar jag hemmamatcher på vardagar kontra helger. Snittet i Läkerol Arena på vardagar är inte ens 5000 åskådare denna säsongen. Slutspelssnittet (båda var vardagsmatcher) måste ställas i relation till vardagssnittet för att vara relevant.

Lika relevant och viktigt är det att Brynäs verkligen tar till sig av denna tudelade verklighet och tar krafttag och nu sjösätter marknadsmässiga åtgärder, som tar stor hänsyn till att suget/efterfrågan att se Brynäs spela hemmamatcher skiljer markant mellan vardag och helg (Lördag). Lägre priser, mer kampanjer på vardagsmatcherna är två exempel, så vi slipper den trista halvfulla inramningen i Läkerol Arena betydligt oftare än vad fallet var under många matcher den gångna säsongen.

Orsaken ligger främst i att Brynäs inte förmår knyta gävleborna till sig i tillräcklig grad. Detta är ingenting som bryts i en handvändning, utan tar år att bygga upp. Tills dess förutsätter jag att Brynäs inser sin verklighet även i sin prissättning. För som det är nu, så "straffas" ju de som dyker upp på vardagar genom att behöva betala lika mycket som på helger, trots en undermålig inramning.

Brynäs A-lags säsong är nu, som bekant, över. Sett till förutsättningarna ser jag den gångna säsongen som förenings främsta på ett decennium. Nicklas Czarnecki och hans mannar har gjort en smärre bragd att de ens tog sig till slutspelet. I slutspelet visades även prov på en fin inställning och att det finns gott om karaktärstarka spelare i laget, som lovar gott inför framtiden.

Detta gäller dock inte Lars Jonsson som var en stor besvikelse. Men han var kanske rejält sliten och ur form? Han har ju dragit ett tungt lass under säsongen som helhet. Men utan tvekan sätter jag ett frågetecken för hans karaktär med förhoppning att han rätar ut den till ett utropstecken nästa säsong. Men inte ens med en Lars Jonsson i högform hade Brynäs kunnat manöverera ut Färjestad i en matchserie i bäst av sju matcher. Brynäs gjorde det förbaskat bra att spela jämnt med dem i egentligen alla de fyra matcherna. Men spetskompetensen till värmläningarnas fördel blev det som avgjorde i alla fyra.

Inget att säga om det alls och att just spetskompetens var denna upplaga av Brynäs stora akilleshäl var ju varken något nytt under solen samt något som vi alla brynäsare egentligen vetat/kännt, redan sedan truppen tog sin form förra sommaren/hösten.

En spännande "Silly Season" väntar nu. Min förhoppning och tro är att laget till allra största del får vara intakt. Laget är ju ungt, ytterst få är det ju som ännu nått och passerat sin peak. Många små förbättringar kan ge rejält genomslag nästa säsong tror jag på slagstyrkan totalt sett. Dock vill jag ha lite omsättning på spelare (par, tre, fyra stycken är lagom). Så tror jag det blir också. Vissa balanserar på slak lina just nu medan åtminstone ett par (se förra krönika) nog helt säkert gjort sitt i laget, om jag inte är helt ute och cyklar:) 

Det händer intressanta saker i Brynäslaget just nu. Det börjar röra på sig i köordningen/hierarkin i laget. Flera av breddspelarna visar tydliga tecken på att ha hittat en högre spelnivå efter juluppehållet. Är det bara tillfälligt eller mer varaktigt? Alla spelare pendlar naturligtvis, inte sällan från ena matchen till den andra, men jag tror ändå på det sistnämnda.

 

Varken Jonathan Carlsson eller Ola Svanberg har hittills, som helhet, visat att de vill vara kvar i Elitserien och Brynäs, även nästa säsong. Deras spel har inte riktigt hållit måttet, vilket har medfört att Brynäs har rullat på fem backar i de allra flesta matchernas senare hälft. Det är ju ytterst få matcher hittills, där antingen Brynäs eller motståndaren har sprungit från målmässig i. Ofta har det varit strid på kniven ända till slutsignalen, så därför den tuffa matchningen av backarna, inte minst då Lars Jonsson.

 

Men i de senaste tre matcherna, speciellt i den senaste hemmamatchen mot Rögle har Jonathan Carlsson höjt sin spelnivå betydligt med resolut och bestämt spel såväl med pucken som i närkampspelet. Kanske har det lossnat för honom nu? Det har ju ändå varit tydligt att det finns gott om talang, men, tycker jag, han har haft en tendens att bli ”liten” i sitt spel, där han inte vågat ta för sig riktigt och för ofta agerat stressat med pucken. Men jag tror det har vänt för honom nu, en viktig pusselbit ytterligare i sådant fall, för lagets slagstryka. Då just avsaknaden av bredd på backsidan är den stora svagheten, som åtminstone då blir lite bättre.

 

Den dåliga bredden på backsidan har alltså främst inneburit att Lars Jonsson fått väldigt mycket istid i matcherna. Han ligger i den absoluta toppstriden i Elitserien vad gäller istid i snitt/match, där han har c:a 25 minuter. Dock, tror jag, att Brynäs får ut ännu mera av Jonsson om de kapar hans istid med ett par minuter. Till skillnad mot exempelvis Mattias Timander och Marcus Ragnarsson, som är två andra med med väldigt mycket istid i Elitserien, så är ju Jonsson en explosiv och offensiv lagd back. Han vill vi ju ofta se komma som en raket med upp i anfallen. Ofta vara den som "bär" pucken in i anfallszonen.

 

Detta tär naturligtvis på krafterna. Krafter som han vet att han måste hushålla med, p.g.a. den omfattande istiden. Så med en något mindre istid för Jonsson, så får vi se mer av hans offensiva kvalitéer. Dessutom färre misstag från honom i uppspel osv, då jag tror trötthet ofta är en viktig förklaring till många av dessa. Min teori är alltså, att bättre spel av Carlsson, ger direkt positiv effekt på Jonssons spel, som i sin tur ger en positiv effekt på Brynäs offensiva slagkraft.

 

Janos Vas är en spelare jag har hållit ett extra öga på i varje match hittills. Jag tycker det är en mycket intressant spelare med många verktyg i sin verktygslåda. Han har storleken. Han är visserligen ingen raket på skridskorna men den är på inget sätt svag heller. Han har ett bra skott och en helt okej teknik och kan underordna sig och spela för laget på ett bra sätt.

 

Defensivt och arbetsmässigt finns det inget att anmärka på. Men i offensiven har han hittills ofta hamnat på mellanhand, där han inte fått mycket uträttat. Vad beror det svaga offensiva spelet på då? Ja, antingen ett dåligt spelsinne eller att han funderar och tvekar ännu för mycket på isen. Alltså spelar för mycket med hjärnan och för lite med instinkt och ryggmärg, i det taktiskt drillade spelet som spel i Elitserien innebär och försvinner därför lätt i matcherna.

 

Men i de senaste matcherna tycker jag mig ha sett tydliga tecken på att han oftare börja komma rätt i spelet även i anfallszonen. Puzzelbitarna har kanske börjat falla på plats, till en helhet i hans spel? I sådant fall tror jag på en rejäl islossning för honom produktionsmässigt, där han då kan gå från ”doldis” till en av lagets bättre spelare, lite över en natt. Det ska bli mycket spännande att följa honom den närmsta tiden, inte minst beroende på vilken injektion för laget det skulle innebära, om det lossnade för Vas.

 

Sebastian Lauritzen är en till ”doldis” i laget som börjar spela allt bättre, såväl offensivt som defensivt. Han tillför främst kreativitet och pucksäkerhet till laget, men trots sin relativa litenhet tar han även för sig fysiskt på ett bra sätt. Han kompenserar sin litenhet med mod och bra tajming i spelet istället. Nä, det ser bra ut för honom tycker jag. Brynäs har gjort en bra värvning där, tror jag.

 

Men viktigast av allt är vad det betyder för Brynäs som lag, att utvecklingskurvorna pekar uppåt på så många håll. Brynäs har något på gång! Men ikväll mot Färjestad tror jag dock det blir svårt att få med sig några poäng. Men håll gärna ett extra öga på trion Carlsson, Vas och Lauritzen framöver, det kommer jag att göra iaf.

Brynäs har egentligen lyckats med konststycket att taktiskt triumfera i alla de tre kvarsfinalerna mot Färjestad som hittills har spelats. Alltså fått stopp på deras flygande anfallsspel och en matchbild helt enligt de (önsketänkta) ritningarna. Ändå 0-3 i matchserien. Ja, vad ska man säga? Frapperande är Brynäs oförmåga att göra mål. Visst det handlar om oflyt också. Men ytterst lite i sådant fall. Oförmågan gäller rakt igenom hela laget. Den gäller rakt igenom oavsett om man kommer fri, två mot en, tre mot två. Tyvärr.

Slående är att Brynäs ledande spelare inte förmår att leda laget fullt ut. Lars Jonsson har rollen och har även betalt för att vara fältherren bland backarna. Jonsson har jag aldrig sett så här "liten" tidigare, men nu när det verkligen gäller då viker han tyvärr ner sig. Han har inte bidragit med ett dyft offensivt sätt och har en viktig del för det bleka offensiva utfallet hittills. Jusso Hietanen var väldigt "liten" under kvalserien ifjol och fortsätter att vara det nu också i slutspelet. Inte heller han verkar vara av rätt virke när det drar ihop sig. Istället är det Niclas Andersén och Jörgen Sundqvist, som likt kvalserien ifjol, är Brynäs bästa backar nu även i slutspelet.

Daniel Widing, Andreas Dackell, Ove Molin och Stephen Dixon är fyra ledande spelare till. Dessa fyra har visserligen varit bra spelmässigt, men inte tillräckligt bra tyvärr för att ge utslag i målprotokollet tillräckligt. 

Daniel Widing till Schweiz, som det ser ut. Vi får komma ihåg att Widing spelat på ett kontrakt som motsvarar lönen för den "tredjekedjespelare" han var när kontraktet skrevs. Aktuell marknadsmässig lön innebär en multiplicering någonstans mellan 2-3 ggr. Mycket pengar för Brynäs, för mycket pengar, tycker jag, att lägga på honom. Den lönen skulle göra honom till en av de absolut bäst betalda spelarna i laget. Det är pengar som bör läggas på en spelare, som betydligt bättre än Widing, även kan leda laget genom att göra sin omgivning bättre. Exempelvis som kan spela samma roll för Brynäs som Johan Davidsson och Richard Wallin gör för HV 71 respektive Färjestad. Så rätt beslut att göra sig av med Widing tycker jag, om så blir fallet. Han har för dåligt spelsinne, är för ojämn och på tok för låg lägsta nivå för att det skulle vara välinvesterade pengar av Brynäs och Micke Sundlöv. Brynäs begränsade ekonomiska resurser måste krasst användas bättre än så.

Jag räknar även med att Janos Vas och Daniel Hermansson har gjort sitt i föreningen. Åtminstone två "sniperämnen" måste hittas/köpas till nästa säsong för dessa pengar (alltså Widingpengarna också). Visserligen har Vas ett år kvar på sitt kontrakt, men av en ren självbevarelsedrift gör han och agenten nog klokt att prova lyckan någon annanstans, som mer balanserar med hans spelnivå, exempelvis Allsvenskan. Vad gäller Hermansson så är han en habil elitspelare men bättre då att hans plats tas av någon yngre med en potential att utvecklas till en åtminstone riktigt bra elitspelare. Alltså en lagstruktur/lagbyggnads fråga främst. Hermansson har stått ivägen tillräckligt länge nu.

Men annars är det mycket som ser bra ut också. Laget är ungt och spelare som Emil Sandin, Jacob Silfverberg och Jonathan Granström m.fl. gör att nästa säsong mycket väl kan bli ännu trevligare än den gångna säsongen. Den som lever får se, men det är min känsla iaf.

 

Ända sedan i somras har Brynäs coacher och spelare varit inställda och beredda på att Jacob Markström skulle spela JVM och därmed missa fem-sex matcher i Elitserien. Men denna beredskap har på ett skrämmande och på ett närmast pinsamt sätt i praktiken lyst med sin frånvaro, i de två första matcherna efter juluppehållet. Jag återkommer mer om det längre ner, först lite om Markström. Alla bör ha fått klart för sig med tanke på hans spel under säsongen, att det inte är en lovande målvakt Brynäs har i ”Markan”, ingen bra målvakt heller, utan snarare ett fenomen. Om han får vara frisk så kommer Jacob Markström hamna i samma kategori som Dominik Hasek, Martin Brodeur, Patrick Roy och nog Henrik Lundqvist också. Så klockrent enkelt är det bara.

 

I Anders Lindbäck har Brynäs en mer normalt begåvad elitseriemålvakt, alltså han är ”bara” bra. Under hela säsongen har han fått finna sig i att bli jämförd med fenomenet Markström. Han har inte en enda gång under säsongen fått bygga upp ett matchtempo, med flera sammanhängande matcher i rad, utan lite strövis spel bara, främst på bortaplan, m.a.o. svårt att kunna bygga upp något större självförtroende. Han är elitseriedebutant och varit sjuk under säsongen. Dessutom hela tiden fått höra kraxet från olyckskorparna hur det ska gå när Markström spelar JVM.

 

Dessa är alltså förutsättningarna han har, nu när han verkligen får chansen till sammanhängande spel. Det säger sig själv att det varken på ett fysiskt- eller psykiskt plan är gynnsamt eller sannolikt att han direkt ska kunna komma i närheten av sin högsta förmåga. Tvärtom det är i de två-tre första matcherna det är som mest kritiskt för honom, där han behöver all hjälp han kan få från sina utespelare, för att bygga upp ett självförtroende och en trygghet parallellt som matchtempot infinner sig alltmer.

 

Men just då istället "väljer" Brynäs, i praktiken ute på isen, att plocka fram frökenspelet avdelning större, framför det egna målet, med tafatt ”påhälarna” spel. Där motspelarna tillåts i stort obehindrad raka in returer och slå både två och tre gånger på benskydden eller sonika flytta på målvakten, så att pucken trillar in. Eller på lite drygt fyra minuter i inledningen av matchen mot HV71 släppa till två spelvändningar och 0-2 i baken, utan chans för Lindbäck där hans två första puckkontakter i matchen blev att skyffla ut pucken ur målet. Tror nog de flesta med lite vett innanför pannbenet har förståelse för att matchen som helhet inte blev så bra för honom.

 

Hur kan det bli så fel? Hur har coacherna förberett laget över vad som krävs när man inte har ett fenomen i målet? Mjölk och pepparkakor?  Nä, som jag ser det handlar det om attityd och anpassning till situationen, där Niklas Czarnecki har kapitalt misslyckats med att sälja in budskapet till laget. Som jag ser det har coacher och utespelarna, i de två första matcherna efter juluppehållet helt sålt ut sin unga målvakt. Där jag inte har kunnat se en tillstymmelse till respekt eller en vilja att värna om honom extra mycket, snarare tvärtom. Det är naturligtvis inte deras avsikt, men signalerar att några prioriteringar i spelet bör korrigeras.

 

Men dock skrämmande svagt! Inte minst backarna bör fråga sig vad de innebär att spela back. Ska det petas eller ska det smälla framför den egna målvakten? Anta utmaningen att vinna matcher utan en fantom i målet istället, det är ju snart en realitet i vilket fall. I morgon kommer Micke Gath och hans Röglegäng. Då förväntar jag mig kamp om varje millimeter på banan från brynäslaget och inget mindre än krigslusta framför Lindbäck.

 

Nu ska det byggas målvakt. Rasera målvakter gjordes det tillräckligt mycket, förra säsongen. Det är åtminstone min förhoppning, för även om Brynäs backuppsättning inte har sin styrka i det fysiska spelet, så handlar detta uteslutande om attityd och offervilja till uppgiften. Såväl Lindbäck som Brynäs som lag behöver få med sig poäng i morgon. Jag drar till med säsongsavgörande match, åtminstone i närheten av så viktig är den, tycker jag.