I mina ögon är nu Brynäs att betrakta som ett topplag. Lindansandet kring de nedre strecken är bara ett minne blott. Okej Brynäs är bara sjua i tabellen men i spelstyrka hör man nu utan vidare till landets fem-sex bästa lag. Något som kommer att visa sig i årets sluttabell (med reservation för fler tunga skador på exempelvis Hietanen) men framförallt visa sig de närmaste åren. Alla ingredienser är numera på plats och utvecklingskurvorna pekar överlag klart uppåt snarare än nedåt. Brynäs är en lagmaskin tillräckligt stark att kunna mala ner vilket motstånd i Elitserien som helst. Visst exempelvis HV 71 och LHC är fortfarande bättre än Brynäs. Men inte bättre än att Brynäs kan överraska och dra det längsta strået ändå, i en matchserie av sju matcher.

Kylan och vårdandet av pucken tillsammans med det offensiva spelet är de ingredienser som främst har förbättrats jämfört med ifjol. Det offensiva spelet hackade dock ju även länge och väl under denna säsong. Men det lossnade till slut. Men det har inte lossnat mer än att det är denna ingrediens som har mest utrymme att förbättras och förfinas ytterligare. Det tar tid men tiden talar för Brynäs.

Gårdagens match mot SSK var dock ett skolboksexempel på vad betydelsen över att ha ”ett stabilt grundspel att luta sig mot” innebär. Brynäs såg överlag lite slitna ut. Passningarna och kombinationerna fungerade inte. Det var rörigt i laget men såväl spelare som gjorde debut, comeback, samt sena besked om avstängning (Dixon). Där dock den energi som ändå fanns främst riktade sig åt att göra grunderna grundligt med bra avvägningar och tålamod i spelet som räckte för att vinna. Ett styrkebesked, även om det var nästjumbon som stod för motståndet.

Apropå avstängningen av Dixon. Vilken parodi! Förbundet måste ta tag i den pajasskötta disciplinnämnden. Men inget ont som inte har något gott med sig. Undertecknad är starkt för att spelare ska kunna ”vila” från matcher och därmed kunna köra mer grundfys istället under säsongen. Dixon är bra, men Brynäs har bra bredd på anfallssidan och kan utan vidare täcka upp att Dixon saknas i det korta perspektivet.

Men nu är vi inne på den heta potatisen: rotationssystem. Vilket tyvärr har blivit synonymt med rotationssystem alá Boork. Men det får vi ta någon annan gång. Men klart är iaf att elithockeyn här befinner sig på en hedenhösnivå i jämförelse med toppfotbollen, vilket jag hoppas att Brynäs ska gå i bräschen för att ändra på. Inte minst med tanke på de fina juniorkullar som Brynäs har och kommer ha de närmaste åren iaf, så finns alla möjligheter på plats, om bara viljan finns där att skörda frukten av att kunna ha ett relativt fräscht gäng framåt vårkanten när allt ska avgöras.