BP Bloggen

Av Brynäsare, för Brynäsare...

Ska det verkligen behöva vara så här?

Jag började skriva detta inlägg igår kväll men då min sinnenstämning fick fingrarna att mest vilja knacka fram diverse invektiv och okväden så insåg jag att det var lika bra att lägga ner, jag menar, ingen är väl ändå intresserad av en upprörd och bitter Brynäsares åsikter och sågningar av allt från svart/vitt till svart och vitt.
Nu har det gått några timmar och efter en rätt monoton jobbnatt har den värsta känslostormen lagt sig någorlunda, dock inte mer än att lusten att använda kraftord fortfarande är stark, men jag ska försöka sansa mig...

Låt oss för att få saken ur världen börja bakifrån, de sista minutrarnas händelser som på sitt sätt lämnade en besk eftersmak. Det bortdömda målet, om det skulle jag säga att hade det varit t ex Färjestad som gjorde det i Karlstad så hade det med stor säkerhet blivit godkänt utan videokoll. Jag har kikat på situationen flera gånger nu och tycker beslutet domarna tar är mycket tveksamt men fine, ibland får man sådant med sig, ibland emot, det kan jag köpa. Vad jag däremot inte kan köpa är att man släpper crosscheckingen på Elias Lindholm i samma situation och något som gör mig rentav förbannad är att Leif Boork efteråt sitter på twitter och försvarar domarna med att det såg ut som Elias överdriver. Ännu en "expert" som godkänner spelförstörande -och som i fall med crosscheckingar, potentiellt farliga- tilltag enbart för att det inte passar i i deras uppfattning om hur ont det måste ta på den som blir utsatt för illdådet. Jag inbillar mig att alla vill se renare hockey, att nå dit underlättas knappast av att mediaprofiler uttalar sig som de gör så skärp er för bövelen!

Nog om det nu.

Om vi ska gå in på själva spelet så är det bara att gratulera AIK till lotterivinsten, och för er som hävdar att straffläggning är en skicklighetstävling, inget lotteri, så varsågod. Gör det ni. Inget förändrar dock det faktum att vinna en strafftävling efter att ha varit tillbakatryckta i drygt två perioder, under den tiden förlorat skotten med mycket bred marginal och dessutom fått ett insläppt mål mycket tveksamt bortdömt, det är fan inget annat än som att vinna på lotteri.

Med det sagt så ska ingen skugga falla över AIK, de gjorde exakt vad som krävdes för att gå vinnande ur det hela, nämligen ett mål mer än Brynäs och det är ju det som räknas så återigen, grattis AIK.

Vad gäller Brynäs så är det inte något bortdömt mål eller misslyckad strafftävling som gör att man förlorar den här matchen, återigen spökar effektiviteten, eller snarare ineffektiviteten. Skjuter man 39 skott på seriens statistiskt sett sämste förstemålvakt och ändå bara lyckas få in en puck, då är det något som inte står rätt till men det märkligaste är väl ändå att det i en match är öppna spjäll åt båda håll och rena målkalas för att nästa match se ut som igår. Men vad är egentligen problemet? Där har TJ & co en hel del att fundera på.

Själv är jag långtifrån någon expert men en sak tänkte jag på igår. Om ni har lyssnat på vår senaste podcast så har ni hört Erik Sandbergs kloka uttalande om att man vinner som ett lag och man förlorar som ett lag, jag håller helt och fullt med om det, problemet enligt min amatöranalys är att Brynäs trots stort spelövertag under långa stunder inte spelar som ett lag. Vid något tillfälle var det nästan så man kom att tänka på hur vi som små grabbar och tjejer på isen hemmavid ställde upp ett mål, slängde in en puck och körde alla mot alla. Men som sagt, jag är en amatör i sammanhanget. Känslan jag har är dock att det saknas en riktig ledare ute på isen, inget ont om Järnkrok eller Sundqvist men ingen av dem för sig med den pondus jag skulle vilja se, eller med den aura av självklarhet som fanns över Silfverberg. Kanske är det en självförtroendegrej, kanske kommer det så småningom hos de killar vi har idag, men just nu saknar jag den där självklare ledaren på isen.

Quick fix? Bäckis, kom hem...
Betygsätt blogginlägg:
4
2200 Träffar
0 Kommentarer